För mig är den svenska skolan en språngbräda för det jämlika samhället. En sammanhållen skola där alla barn ska har samma möjlighet till kunskap, lärande och utveckling. Så skapar vi förutsättningar för fler att förverkliga sina livsdrömmar. En skola som ger alla möjlighet att utvecklas efter sin förmåga.

Men jag är den första att erkänna att vi inte har lyckats fullt ut! Skillnaderna ökar mellan skolorna och mellan olika elever. Därför ser vi nu över vår politik på skolområdet och jag vill här ta tillfället i akt att pusha för att du går in på www.sap.se och ger oss dina viktiga synpunkter på hur skolan ska bli bättre!

Alliansen har presenterat många nya förslag på förändringar i skolan – vad tycker ni om t.ex. att lärare och rektor får beslagta störande föremål?

Vi är för det men personligen tycker jag att denna fråga har fått ett alltför stort medieutrymme. Självklart är det viktigt att det är lugn och ro i våra klassrum. Detta är a och o för all inlärning och behövs det i detta sammanhang att störande föremål beslagtas så javisst. Det löser emellertid inte problemen i skolan. Självklart är vi för ordning och reda i klassrummen men det viktigaste åtgärderna är att införa gemensamma ordningsregler beslutade av lärare och elever.

Vad kan man göra för att öka elev- och föräldrainflytandet i skolan?

För mig är frågan om elev- och föräldrainflytande en mycket viktig fråga. Att få ha inflytande över sin vardag är en självklarhet på samma sätt som det är i arbetslivet. En av skolans uppdrag är att fostra eleverna till demokratiska medborgare. I en modern skola ska eleverna känna sig delaktiga. Det är dessutom en förutsättning för att man ska ta till sig kunskap. Elevinflytandet ska anpassas och utvecklas efter elevernas mognad och ålder. 1997 infördes försöket som gav landets gymnasier rätt att tillsätta lokala styrelser med elevmajoritet. Cirka 30 kommuner utnyttjade försöket. Försöket med elevmajoritet i lokala gymnasieskolors styrelse har dessvärre regeringen tagit bort. Men alla idéer som kan främja detta ser jag som positivt.

Fler elever än någonsin saknade behörighet till gymnasieskolan – hur kan man vända den trenden?

Här är ännu ett exempel på att dagens skola brottas med svåra utmaningar. Och att vi har stora utmaningar att ta itu med och att den nuvarande skolan har brister som måste bort.
Det är viktigt att alla elever blir sedda och att undervisningen i allt större utsträckning blir anpassad till varje enskild elev. Det måste ske en noggrann uppföljning av varje elev och resurser måste styras till de elever som har det svårast. Denna höst skulle den nya gy-reformen ha trätt i kraft. Denna skulle innebära förbättrade teoretiska och yrkesinriktade program samt en ny modern lärlingsutbildning. Tyvärr har den borgerliga regeringen avbrutit denna satsning.

Trots alla larmrapporter upplever många elever att de går i en bra skola och de har många bra skolminnen. Vilket är ditt bästa skolminne?

Jag tyckte om att gå i skolan så jag har många bra skolminnen. Svårt att hitta något som kan kännetecknas som det bästa. Några av mina bästa vänner är från skoltiden. Det är inte dåligt det.

Mats Pertoft (mp)

Vad tycker du är svensk skolas styrka idag?

Den svenska skolan stora styrka är våra elevers omvittnade kreativitet. I flera internationella jämförelser tillhör Sverige här det absoluta toppskiktet när det gäller problemlösning och kreativitet. Samma gäller trivseln, att Sveriges elever trivs i sin skola, här ökar t.o.m. värdena. Och en av de viktigaste förutsättningarna för lärande är att man trivs.

Alliansen har presenterat många nya förslag på förändringar i skolan – vad tycker ni om t.ex. att lärare och rektor får beslagta störande föremål?

Miljöpartiet tycker liksom regeringen att lärarna skall kunna beslagta störande föremål. Men man får inte som Alliansregeringen verkar tro låta sig förledas att tro att vi med så enkla åtgärder förändrar skolan. För att få ökad lugn och ro i skolan behövs mer av samarbete mellan lärare, elever och föräldrar samt fler utbildade lärare i skolan.

Vad kan man göra för att öka elev- och föräldrainflytandet i skolan?

Det första man måste göra är att återinföra och permanenta de lokala styrelserna med föräldrar respektive elevmajoritet som skolminister Björklund nu har avskaffat. Sedan skall vi se till att sådana styrelser finns på varje skola. Dessutom borde alla lärare utbildas i hur man stöttar elever och föräldrar i att utöva sitt inflytande i skolan.

Fler elever än någonsin saknade behörighet till gymnasieskolan – hur kan man vända den trenden?

Det är mycket som måste göras. En sak är att tidigare identifiera de elever som har problem med skolan. Det sker inte genom nationella prov, som alliansregeringen tror, utan genom att skolan redan i de första klasserna tar till sig de erfarenheter som förskolan har samlat kring barnen och från första klass stöttar de elever som behöver stöd. Satsningarna på lärarfortbildning är också bra, men räcker inte. I de ämnen där Sverige har halkat efter internationellt behövs det att vi för ut moderna undervisningsmetoder till alla lärare i alla skolor för att på så sätt modernisera skolan.

Trots alla larmrapporter upplever många elever att de går i en bra skola och de har många bra skolminnen. Vilket är ditt bästa skolminne?

Mitt bästa skolminne är nog när jag gick i 4:e klass i den tyska grundskolan Riedhofschule i Frankfurt/Main i dåvarande Väst-Tyskland och min klasslärarinna Fru Ebel såg till att jag kom in på Gymnasiet trots att jag varit sjuk under hela den provperiod som skulle avgöra om man kom in eller ej på Gymnasiet.

Margareta Pålsson (m)

Vad tycker du är svensk skolas styrka idag?

Den svenska skolans stora styrka är att vi har alla de grundläggande instrument som krävs för att skapa Europas bästa skola. Vi har en lång tradition av lärande i vårt land, många fina skolor, ambitiösa och duktiga lärare med stort socialt engagemang och vi satsar en försvarlig summa pengar på skolan varje år. Enkelt uttryckt kan man säga att skolans problem har varit bristen på politisk insikt och politisk förmåga att ta för skolan nödvändiga beslut. Det är därför vi i Alliansregeringen tar krafttag på alla nivåer. Skola behöver reformeras och uppdraget tydliggöras.

Ni –Alliansen - har presenterat många nya förslag på förändringar i skolan- många väntar på ett maxtak för antalet elever i klasser- vad tycker ni om det?

Frågan om antal elever och klassers storlek är en viktig fråga. En av anledningarna till att skolan tvingats till besparingar när kommuner har haft det tufft är att det är lätt att göra klasserna ytterligare lite större och därmed spara pengar. Många elever har helt klart drabbats av dessa nedskärningar. Att sätta ett tak på antalet elever är dock lite mer komplext. Antalet elever i en klass är beroende på hur man jobbar och sammansättningen av antalet elever. Om vi tänker oss en klass på 30 elever där 8 av dessa får del av sin undervisning på sitt modersmål, 4 stycken har läs- och skrivsvårigheter och går på en specialpedagogisk enhet samt att lärarna jobbar i arbetslag där elever går emellan klasser och moduler (exempelvis Montessoripedagogogik) så kan 30 elever var ett högst rimligt antal elever. I en annan skola och i ett annat sammanhang kan 30 elever vara i överkant. Lösningen är inte att låsa sig vid ett exakt antal elever, som gärna blir norm, utan att hålla frågan om vikten att klasserna skall vara rimligt stora levande.

Vad kan man göra för att öka elev- och föräldrainflytandet i skolan?

Nyckelorden är valfrihet och demokrati. Friheten att kunna välja skola och utbildning ger föräldrar och elever ett stort inflytande över den egna skolan. Friskolereformen innebar att makt flyttades från stängda politiska sammanträdesrum där politiker och höga tjänstemän planerade till föräldrar, elever och lärare. Denna reform var i sin enkelhet något mycket genomgripande och radikalt. Elevinflytande handlade innan denna reform väldigt mycket om elevråd som fikade med rektorer och höll tal på skolavslutningen. Det är andra och mycket bättre tider nu. Vi i Alliansregeringen försvarar denna reform och tar nu ytterligare steg till skydd för allas rätt att välja skola. Valfrihet och elevinflytande är två sidor av samma mynt.

Demokrati innebär ömsesidig respekt för varandras olikhet, bister och förtjänster. Därför skall alla skolor genomsyras av våra gemensamma demokratiska värderingar innebärandes kamp mot mobbing och att lärare och elever lyssnar och respekterar varandra. I en skola som står upp för valfriheten och är tydlig på de demokratiska spelreglerna finns alla förutsättningar att lyckas skapa en skola där elever och föräldrar upplever att de blir sedda och lyssnade till.

Fler elever än någonsin saknade behörighet till gymnasieskolan – hur kan man vända den trenden

Detta är svensk skolas största enskilda misslyckande. En fjärdedel av alla elever går ut grundskolan utan ordentliga kunskaper i kärnämnena. Det faktum som anges i frågan är utgångspunkten för hela Alliansens skolpolitiska arbete. Vi måste återkoppla till skolans självklara kärnuppgift som är att förmedla kunskap. Detta sker genom kontroll och uppföljning från tidiga år, pedagogisk mångfald genom valfrihet, extra resurser till skolan att användas för barn som behöver extra stöd. Begreppet kunskap måste också vidgas på gymnasiet. Vi har generellt nedvärderat praktisk kunskap. Nu får gymnasiet tre spår (teoretisk, praktisk och lärlingsutbildning). Detta innebär att alla elever får chansen att bli inkluderade i den svenska gymnasieskolan och efter genomförda studier få ett riktigt jobb. Alltför många går idag IV – programmet och sedan ut i arbetslöshet och AMS- kurser.

Trots alla larmrapporter upplever många elever att de går i en bra skola och de har många bra skolminnen. Vilket är ditt bästa skolminne?

Jag tog studenten 1968, det var sista kullen studenter som tog en ”riktig” studentexamen. Trots betydande personliga problem under året, lyckades jag bli klassens duktigaste elev. Mitt bästa skolminne är när rektorn gav mig premium på avslutningsdagen och gratulerade till förstaplaceringen.

Tillbaka

Logga in
Användarnamn	Lösenord

Kom ihåg mig