Skolan Lena arbetar på är en F-6 skola med 110 elever men hon har tidigare arbetat på en högstadieskola och en specialskola för dyslektiker. När hennes son visade sig ha dyslexi växte hennes intresse för frågorna runt läs- och skrivsvårigheter och hon utbildade sig inom området.

– Man anklagar sig själv och undrar vad man gjort för fel. Jag var tvungen att lära mig mer inom området, berättar hon.

När hon senare arbetade på en högstadieskola läste hon vidare till specialpedagog.

- Det är spännande att vara med i expertpanelen och jag hoppas att även lärare känner att de kan ställa frågor, säger Lena som är en av de experter som får flest frågor.

Att hon brinner för de barn som behöver extra insatser i skolan går inte att ta miste på:

– Specialpedagogen är föräldrarnas och elevens försvarsadvokat, och alla skolor ska ha en specialpedagog, säger hon bestämt! En skola med specialpedagog har tänkt ”vi vill hjälpa alla elever på skolan”. Skolledningen har förstått att det är viktigt! På en skola utan den kompetensen kan det bli så att pedagogerna inte orkar. En specialpedagog kan ju ta över mentorsansvaret för vissa elever. Ibland kan det också vara konflikter mellan föräldrar/eleven och mentorn. Då kan specialpedagogen vara en neutral part- en spindel i nätet för samverkan. Att skolan och hemmet samarbetar är absolut nödvändigt.

Enligt Lena finns det inga ”hopplösa fall”, det gäller att lärare visar entusiasm och engagemang och att man tror att det ska gå. Hon har en positiv lösningsinriktad inställning. Det är en process att få skolgången att fungera smärtfritt för elever med funktionshinder eller koncentrationssvårigheter.

– Det tar tid och det är en process – men det går! Det är viktigt att man har barnet i fokus – att man frågar sig ”hur ska vi göra för att det ska fungera?”. Sedan är det så att eleven är expert på sig själv, så fråga eleven!

Vad är det då som gör att elever ”inte orkar” och blir håglösa i skolan?

– Delaktighet och inflytande måste öka, tycker Lena, man måste se eleverna som en samarbetspartner. Idag känner de inte delaktighet, att de har inflytande i lärandeprocessen eller att de är en del av ett sammanhang fast det står klart och tydligt i Lpo94. Elever idag är så pålästa och duktiga, de lär sig ständigt nya saker –snabbt! Skolan måste hänga med och vara mer utmanande. Det är för lärarstyrt!

Förslaget på det nya betygssystemet innebär att man får betyg tidigare och det blir nationella prov i svenska och matematik redan i år 3. Det innehåller också en ny betygsskala med bokstäver och fler steg.

– Jag tycker det känns svårt att betygssätta en 9-åring. Kan man inte göra det på annat sätt, funderar Lena. Det är klart att man ska ha en solid plattform att stå på när det gäller läsa, skriva och räkna innan man börjar fyran. Inga luckor får finnas. Men har man inte den dialogen redan idag? Barnen är redan pressade och stressade idag - de ska bli stora så fort! Man får inte glömma att leken är viktig och ligger till grund för så mycket. I leken får barnen symboltänkandet och hela skolan är ju uppbyggd av symboler.

Att betygsstegen blir fler tycker Lena är bra då dagens betygssteg gör att kunskapsspannet inom t.ex. betyget IG/ G och G/VG kan uppfattas som orättvist av eleverna.

Vi på alltomskolan.se är glada över att ha Lena i vår expertpanel - gå in och läs alla frågor och svar!

Gör ett besök på Lena Nivelius hemsida.

Tillbaka

Logga in
Användarnamn	Lösenord

Kom ihåg mig